Jag och Mandy kämpar på med våra åkommar, vi känner ändå att slutet är nära och ser friskhetens ljus. I fredags gav jag mig på ett litet sjukhusbesök. Jag brukar ofta sitta och klaga på att vårdcentralen i Näsbypark aldrig tar tag i vad som egentligen är felet på en , mitt största klagomoment brukade vara att jag hade kikhostan som ingen orkade ta odling på för att det skulle ta en månad att få tillbaka den och då skulle jag ändå redan vara frisk, man visste inte då att det skulle ta sex månader innan dess. Nu är det historia nu och jag och vårdis har lagt det bakom oss,speciellt efter den lilla turen till detta sjukhus tillochmed som sas var något slags privatsjukhus.
Atmosfären och och de kalla vindarna gjorde en sjukare by the minut och the var många minuts man var tvungen att hänga runt där. Först stod två timmar väntetid på listan , och jämfört med detta väntrum kändes lilla mottagningen i Näsbypark som ett mysigt vardagsrum en julaftonsmorgon. Där satt jag med Senora Gonzales och hennes tappre son som följt med mamsen för att göra prover, en par hostiga tonåringar ,som däremot kan ha varit där för att uträtta andra ärenden och en väldigt väldigt trött mamma som nog såg väntetiden som lite egentid iväg från de skrickande barnen hon säkert hade hemma. Det här är dock endast mina egna intryck av gruppen, det fördes ingen lång och intressant diskussion på spanska där damen berättade om hur livet var när hon var ung eller mamman delade med sig om nån passionerad kärlek hon en gång haft, så jag kan inte med säkerhet säga att det var sin son Senora Gonzales var där med, men man kan alltid hoppas.
Efter två timmar av intensivt läsande i min bok ropar dom upp mig , Clara Marina mummelmummel och det är dags för mig att gå genom portarna till läkning. Jag först in i ett rum med en liten bår där jag får sätta på mig en sån där grön sjukhusdräkt och lägga mig under ett litet lakan och sen börjar väntetiden igen. Ibland kommer dom in för att ta ett litet blodprov eller kolla mitt blodtryck men för det mesta är det väntan som gäller, eller jag hade ju klyftigt nog tagit med mig en bok.
Efter lite mer än 4h kom jag ut från Clinica Del Pilar nerkyld med en utlästbok och tredagars kur för streptokocker, enligt vårdguiden hemma i sverige blev jag fel diagnostiserad men det är någonting jag tänker lämna till spekulationer för kan jag så slipper jag gärna ännu en dag där borta.
/Clara
tisdag 27 oktober 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar