16 september

Ny dag och vi försöker glömma gårdagens misslyckande. Jag som osmidigt nog tagit med mig ett par låga skor snörar försiktigt kängorna och försöker att inte att gråta vid varje steg jag tar av mina skavsår. Vi beger oss mot Plaza de Real för att äta lunch. Frukosten har vi lärt oss av ekonomiska skäl att skippa genom att uthärda morgonens värsta svält med några avsnitt av True blood. Plaza de Real ligger precis en bakgata från La Rambla och vi sätter oss ner vid en italiensk restaurang och diskuterar dagens lägenhetsplaner. Vi hade bara en lägenhetsvisning inbokad för dagen och förväntningarna var minst sagt låga. Lägenheten låg i Raval, något av Barcelonas slumområden, och medan jag skriver ett blogginlägg hör jag Clara diskutera vårt potentiella kvarter. ”Har du tänkt på en sak? Alla freaks som finns här på kvällarna – de finns ju också på dagarna. Vad tror du de gör då egentligen? Planerar de allt freaky de ska göra på natten?”

Claras filosoferande, om än rätt roande, stämde bra in. Ravalområdet är faktiskt riktigt mysigt i de trånga livade gränderna på dagarna. Mindre mysigt är istället på kvällarna när rastafarisnubbarna kommer fram med mystiska cigaretter i händerna.
Helst av allt ville vi nog alla sitta kvar i solen på torget istället för att tränga sig fram längs gatorna till visningen. Vi tog oss dock modet till och började promenera bort till lägenheten. Väl framme möts vi av en snäll liten kille som vinkar uppifrån balkongen och visar oss upp. Huset ligger precis utanför en liten fontän och trapphuset är en betydlig uppgradering från mjukisbyxtantens. Nå tänker vi, vi är ju faktiskt i Raval och öppnar med skepsis dörren på fjärde våningen.
Dörren åker upp och vi möts av ljus. Vita väggar, parkett, balkong, jalusier och bäst av allt – inga sjuttiotalssoffor sågs till någonstans. Vi blev förälskade. Lägenheten var inte riktigt färdigrenoverad men Pol, som nu blivit vår räddare i nöden, bedyrade att lägenheten skulle vara inflyttningsklar inom några dagar.

Det tog oss fem minuter att överlägga på den mysiga baren på carrer xucla och bestämma oss för att lägenheten var vår. Tydligen råkade just vår lägenhet ligga i Ravals up and coming område med coola organic caféer och butiker. Vi ringde snabbt Pol och bestämde att vi skulle skriva kontrakt i helgen när lägenhet var inflyttningsklar. Vi hade överlevt tre nätter på hostel och var inte längre hemlösa.

Christine